sagakaarna.blogg.se

Jag hade helst väntat en månad till, men Albariño har tydligen börjat klättra på Alhaja med snoppen i vädret, så det är hög tid att vänja av honom.

Guinness får ta samma tåg så fölen har varandra under avvänjningen.

Det blir mycket lugnare och fölen är mer trygga när de har varandra.

Så from igår har jag börjat avvänja mödrar och barn.

Stona behöver tid på sig både för deras sinnesro och deras mjölkproduktion.

Fölen behöver vänja sig vid att klara sig utan mamma.

Jag har gjort iordning min stora fölbox och de två intilliggande boxarna.

6 timmar dagligen ska fölen stå tillsammans i stora boxen och stona i en varsin box på var sida om fölboxen.

Siggan fullkomligen HATAR att stå inne!

Hon blir uttråkad och rastlös väldigt fort och har bråttom ut igen, även när hon bara varit inne i 30 min.

Igår skulle mamma hjälpa mig att ta ut stona och fölen.

Vi började med Siggan och Guinness.

Jag satte på Nessie grimman och mamma skulle sätta på Siggan grimskaftet.

Men Siggan tyckte det tog mamma för lång tid och gick helt sonika förbi mamma, ut ur boxen.

Vid det laget märkte hon att hon var lös och travade ut med spetsade öron.

Jag skyndade att följa efter med Nessie som självklart blev stressad av att morsan bara travade iväg.

Nessie försökte dra efter, hoppandes jämfota, försökte stegra sig och galopperade på stället.

Jag höll i för kung och fosterland för att inte riskera att ha två lösa hästar, som dessutom är kolsvarta, när det börjar mörkna.

Jag var tvungen att använda hela min tyngd för att hålla fölungen tillbaka så pass att jag inte bara skulle flyga efter och slutligen tappa greppet.

Siggan stannade till halvvägs till hagen och väntade in sin hyperstressade dotter medan jag studsade bredvid och försökte lugna henne med rösten.

När vi var ca 2 meter ifrån Siggan, travade hon upp bredvid lösdriften där hon stannade och hälsade på Magic och Cristal genom staketet.

Jag fick in Nessie i dalhagen där hon lugnade sig litegrann, men jag vågade inte släppa henne då jag var rädd att hon skulle dra igenom staketet om Siggan travade iväg igen.

Jag väntade in mamma som kom med Siggans grimskaft i handen.

"Hämta Siggan" sa jag och förväntade mig protester,

Typ: "jag vågar inte, det är läskigt!"

Men mamma gick bara fram till Siggan som stod och väntade, nöjd och glad över att ha busat.

Snart var både mor och dotter i hagen, lugna och nöjda och ingen skada skedd!

Jätteskönt!

Med Alhaja och Albin gick det helt smärtfritt att ta ut dem i hagen.

Idag är det dag två.

De ska stå åtskilda i box 6 tim/dag under minst en vecka innan jag skiljer dem åt under halva dygnet.