sagakaarna.blogg.se

Jag heter Saga Kaarna och jag driver ett inackorderingsstall i Södertälje och föder upp hästar. Jag skriver om mitt liv som ägare av Stuteri Kaarna PRE, min avelsverksamhet och utbildning av mina unghästar. Mitt mål är att föda upp PRE-hästar av toppklass och även komma igång med att träna och tävla så småningom!

Duquesa CCL

Kategori: Allmänt

Förra veckan hörde en gammal bekant av sig och erbjöd mig ett åttaårigt PRE-sto.
Det kom plötsligt, men det var förstås ett erbjudande jag inte kunde tacka nej till.
Jag fick berättat för mig att hon var avelsgodkänd, snäll och hade mycket egen motor.
Vi kom överens om att jag skulle ta hem henne och ha henne på prov innan jag bestämde mig.
Sagt och gjort, två dagar senare åkte jag och hämtade henne i stallarholmen.
Hon har nu stått hos mig i 6 dagar och jag har ridit henne två gånger.
En gång på ridbanan och en gång i skogen.
Hon fick med sig en fin Morris & Nolan dressyrsadel som jag red i på ridbanan första gången.
Sadeln gled lite åt sidorna och glappade baktill, så jag lade på min Wintecsadel och tyckte att den följde hennes rygg bättre, däremot var den för vid för henne då Corona, som brukar ha den, har en rundare och mer musklad rygg.
Jag provade även att lägga på M&N sadeln på Corona och Jäklar, vad bra den ligger!!
Wintecsadeln ligger bra, men inte perfekt på Corona, så det blev lite av ett hallelujamoment att rida i M&Nsadeln på Corona.
Jag har bytt bomjärn i wintecsadeln och ska rida ut i skogen på Duquesa med den idag, för att se om den ligger bättre än M&Nsadeln. Jag tror att den gör det, men känner mig aldrig säker innan jag ridit i sadeln.
Duquesa har landat mer och mer, men jag upplever henne särskilt spänd och stressad när jag sitter på henne.
Vi tar det väldigt lugnt och kommer framöver att växla mellan lugna skogsturer och NH samt träning från marken så att hon ska känna sig trygg.
Jag red på ett anatomiskt tredelat första gången, som hon fick låna av Corona, men hon pysslar så mycket med munnen att jag åkte och köpte ett rakt tränsbett med fasta ringar, som ligger mer stilla i munnen.
Hon är känslig i munnen och jag har ridit med väldigt lätt och stilla hand, men trots det håller hon på mycket med munnen.
Hon gör det även i stallgången ibland, så jag tror att det är någon fix idé hon har för sig.
Hon har blivit jättebra kompis med Alhaja, vilket är jättekul att se!
Lika barn leka bäst, som man brukar säga.
Det gäller ofta i hästsammanhang.

Vi håller fortfarande på att lära känna varandra och vi provar oss fram.
Hon har stor potential och jag tror att vi kommer att passa bra ihop när vi litar ordentligt på varandra och känner varandras knappar.