sagakaarna.blogg.se

Vid 23.30 började Alhaja att vandra, titta mot magen, trycka rumpan emot boxväggen, börja att lägga sig ner för att sedan ångra sig och gå ett varv till.

Då ringde jag till Veronica som fick vara med vid fölningen.

Vid 01.20 lade sig Alhaja äntligen ner och vi åkte ner till stallet.

Hon lade sig inte ner en enda gång innan det verkligen var dags.

När vi kom ner kunde man se fosterblåsan och Alhaja var så duktig!

01.32 var fölet ute och jag gick in och lyfte bort fosterhinnan Från fölets ansikte för att underlätta andningen.

Fölet var förstås blött och därmed ganska mörkt, men vi kunde ändå se att det faktiskt var en gul fölunge.

Dessutom blev det en hingst!

Som hämtat ur en dröm jag hade i vintras, att jag hade ett stort, jättevackert, gult hingstföl som hette Albariño.

Det var liksom redan klart att det skulle bli en Albariño.

Jag blev alldeles tårögd och rörd när jag förstod att jag bokstavligen hade fått min drömhäst.

Mamma missade fölningen med några minuter på grund av en taxi som stod i vägen för hennes bil.

Men Veronica filmade hela utdrivningsfasen och jag kommer att dela med mig av den filmen så fort jag har fått den.

När Albariño kom ut kuttrade Alhaja kärleksfullt och Siggan som stod två boxar bort blev genast helt förälskad i den lilla, alldeles nya pojken!

Hon sträckte sig för att få en glimt av miraklet och pratade massor.

Efter en stund åkte vi hem för att ge mor och son lite lugn och ro, men jag fortsatte att bevaka dem via övervakningskameran.

Vid 04 på morgonen åkte jag ner till stallet igen eftersom lille Abbe ännu inte hade rest sig upp.

Att fölet ställer sig upp och börjar dia inom ett par timmar är livsviktigt för fölet.

Albariño är väldigt stor och jag kan tänka mig att han därför hade problem att komma upp på benen.

Jag lyckades hjälpa honom upp på benen och hjälpte honom att balansera bakdelen medan han letade efter mammas juver.

Siggan hade blivit mer och mer uppspelt under tiden och stod och skrek efter Albariño från sin box.

Alhaja blev förstås stressad och jag bestämde mig för att ta ut Siggan i hagen.

Hon stod kvar vid staketet fem timmar senare och ropade efter fölet som hon visste fanns kvar i stallet.

Hon får vänta i två månader till innan hon får en egen bebis.

När jag försäkrat mig om att Abbe fått i sig mjölk och de hade lugn och ro, åkte jag hem igen.

Men ganska snart hade han lagt sig ner igen och jag väntade på att han åter igen skulle resa på sig.

Han hade ju inte fått i sig tillräckligt mycket råmjölk under tiden som han diade efter att jag hjälpt honom upp.

Jag råkade somna när jag väntade och när jag vaknade en dryg timme senare, låg han kvar på samma ställe.

Han verkade svag och jag bestämde mig för att kontakta veterinär för att försäkra mig om att allt var bra med den lille.

Medan jag väntade på veterinären åkte jag ner och försökte få upp honom på benen igen.

Det krävdes lite mer puttande och lite massage för att få upp honom och jag började bli ganska orolig.

Mina tidigare föl har stått på benen inom en timme efter födseln, men Albariño hade knappt stått upp alls 6 timmar efter fölning.

Jag fick upp honom och hjälpte återigen  till att balansera upp honom medan han diade.

När veterinären kom hade han fått i sig ganska mycket mjölk och hade piggnat till.

Allt verkade lugnt och vet trodde att de skulle klara sig utan åtgärder.

Mycket riktigt blev han mycket piggare och började skutta runt lite i boxen på skakiga ben inom en timme.

De får stå kvar i boxen till imorgon och ta igen sig efter all aktivitet.

Både mor och son mår nu utmärkt och jag känner mig mycket lyckligt lottad!

Kaarnas Albariño 

PRE-hingst

Född 17/5 2015

E. Marinero MG

U. Alhaja VI

UE. Odre